Val 2010

Val, igen kan man nästan säga. EU-valet den 7 juni 2009 ligger fortfarande nära i tid. Valet till Kyrkofullmäktiga den 20 september ännu närmare inpå oss. Förvisso det ett val med ett ännu mindre deltagande än det nyss nämnda EU-valet.
Den 19 september 2010 är det dags igen för val. Då till riksdagen, landstingen samt till kommunerna. Den här webbplatsen kommer mest fokusera på riksdagsvalet och det som ligger nära det.

Valet 2010
Precis som alla val tidigare betraktas även detta val som speciellt viktigt ur olika synpunkter. Det finns dock en del aspekter som skiljer det stundande valet 2010 mot tidigare val. De borliga partierna gick det val med ett gemensamt program under det nybildade namnet Alliansen.

I tidigare val har de gått fram med egna program för att sedan när de nått majoritet i riksdagen, 1976 respektive 1991, bildat regering. Regeringar som hade en hel del problem med slitningar inom sig.
Samarbetet inom Alliansen har hitintills fungerat i princip klanderfritt mellan partierna. Och det finns knappast nu någon anledning att tro att det inte skall fungerar fram till valet 2010.

Oppositionen inför valet 2010
Socialdemokraterna under Mona Sahlin har efter en del turer lyckats ena Miljöpartiet och Vänsterpartiet att gemensamt gå fram som ett alternativ till Alliansen. Ett samarbete som i början hade en del problem och framledes verkar kunna bli lite problematiskt om de inte kan enas i en del politiska frågor där de långt ifrån har en samsyn. Nu finns det en viss tid fram till valet för att trots det kunna presentera ett gemensamt program för väljarna.

Nya partier till valet 2010
Framför allt två partier verkar kunna påverka väljarna till valet 2010. Sverigedemokraterna visar i olika opinionsundersökningar att de ligger precis på gränsen till att komma in i riksdagen om det vore val idag. Partiet vållar en hel del problem för både det röda och blåa blocket om de skulle ta sig in i riksdagen. Detta då de med stor sannolikhet lär få en vågmästaroll i det läget.
Det andra partiet är Piratpartiet som fick överraskande framgångar i EU-valet där de tog sig in med ett mandat, sedermera två i samband med Lissabonföredragets godkännande. Än så länge märks de inte så mycket i samband med diskussionerna om valet 2010. Men deras stöd i sociala media lär när valupptakten börjar på allvar nog få ett gemomslag.

Oavsett om valet 2010 är speciellt eller bara ett vanligt val så lär valrörelsen bli intensiv och mycket spännande.

Kommunalvalet är det val där du har möjlighet att vara med och påverka kommunen genom att utse kommunfullmäktige. Sedan 1970 infaller detta val samtidigt som val till landsting och riksdag. Kommunalvalet sker, såsom landstingsvalet på regional nivå och fungerar på precis samma sätt som riksdagsvalet. Alltså att du går till en valurna och röstar om kommunfullmäktige. En stor detalj skiljer kommunalval från övriga val. Det är att du sedan 1970 inte behöver vara svensk medborgare för att få rösta. Dock måste du vara bosatt i den aktuella kommunen och vara folkbokförd i Sverige sedan minst tre år.

Under kommunfullmäktige finns kommunstyrelsen som sköter det övergripande löpande politiska arbetet Därtill finns olika nämnder och styrelser som sköter kommunens åtaganden inom olika områden. Under dessa nämnder finns alla de kontor och förvaltningar med anställda och tjänstemän som verkställer politikernas beslut och sköter det dagliga arbetet i kommunens verksamheter.

Med andra ord har du möjlighet att påverka mycket bara genom att deltaga i kommunalvalet och utse kommunfullmäktige. Du har möjlighet att påverka så att kommunen du bor i sköts och drivs på det sätt du vill, bara genom att gå till valurnan och rösta den tredje söndagen i september vart fjärde år. Befinner du dig utomlands kan du poströsta och om du är sängliggande eller ligger på sjukhus kan du skicka bud med din röst. Alla har möjlighet att rösta i kommunalvalet.

Tidigare tog varje enskild socken hand om såväl världsliga som andliga frågor. Men år 1863 avskaffades socknen som administrativ enhet och kommuner i dagens mening föddes. Därefter fanns det flera olika kommunformer i Sverige såsom städer, köpingar och landskommuner.

Den nutida formen av kommuner infördes inte förrän år 1971 då begreppen köping och stad utmönstrades. Nu föddes istället det generella kommunbegreppet och införandet av kommunfullmäktige infördes.

Landstingsval är kort och gott benämningen på det val där du har möjlighet att vara med och utse ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige i det landsting som du tillhör. Med andra ord hålls dessa val på regional nivå. Landstingsvalet hålls vart fjärde år tillsammans med val till kommunfullmäktige och riksdagsval. Nästa landstingsval där du har möjlighet att vara med och påverka hålls alltså 19 september 2010.

Landstingsval hålls på samma sätt som ett riksdagsval vilket innebär att du går till en valurna och röstar på de som du tycker är lämpliga av de nominerade.

Landstingsfullmäktige

Landstingsfullmäktige i Sverige är ett landstings högsta beslutande organ. Det består av ett antal landstingsfullmäktigeledamöter och kan variera i antal, beroende på antalet invånare som räknas till det aktuella landstinget. Om det aktuella landstinget har färre än 140 000 invånare består landstingsfullmäktige av 31 ledamöter och i de större landstingen, till exempel Stockholms läns landsting, Västra Götalands landsting och Region Skåne består de av 149 ledamöter.

Landstingsfullmäktige leds av ett så kallat presidium med en ordförande och en eller flera vice ordföranden. De utser ledamöten i landstingsstyrelsen och i andra nämnder och fullmäktigeberedningar. Landstingsfullmäktiges arbetsform regleras i kommunallagen.

En liten notis för de läsare som läst äldre texter. Landstingsfullmäktige hette tidigare endast landsting och det som numera kallas landsting heter landstingskommun. Därav kan det uppstå en smärre förvirring över dessa namn och beteckningar som bytts ut omvartannat.

Landstigens ansvarsområde

Landstinget är i Sverige den politiska organisation som tillhör varje län. Landstingets huvudsakliga uppgift är att styra och ansvara för hälso- och sjukvård. Andra uppgifter som ligger på landstingets axlar är att ha hand om kulturfrågor, lokaltrafik och regionplanering. Med andra ord har du ett gyllene tillfälle att vara med och påverka så att ditt landsting styrs på det sätt du vill.

Ett riksdagsval i Sverige är ett så kallat allmänt val där varje svensk medborgare som någon gång varit folkbokförd i Sverige och är över 18 år gammal får deltaga. Valet ger varje väljare möjlighet att rösta på ett parti som de vill ska vara med i riksdagen, de kan då även ge en specifik kandidat en särskild röst.

Detta är vad som kallas demokrati och innebär att varje enskild individ som är röstberättigad har möjlighet att vara med och påverka vårt land, hur det ska styras och vilket parti som ska bilda regering.


Valsystemet vid riksdagsval

Valsystemet vid riksdagsval är inte mer invecklat än det låter. Hela systemet är proportionellt, vilket innebär att riksdagen ska sammansättas så att varje mandat (de olika platserna i riksdagen) fördelas proportionellt gentemot hur väljarnas röster fördelats mellan partierna. Det parti som fått mest röster får flest mandat och så vidare. Mandaten ska fördelas så att varje valkrets blir representerad med ett antal mandat som är proportionellt mot antalet röstande i valkretsen.

Riksdagsval hålls i regel tredje söndagen i september varje valår, tillsammans med val till landstings- och kommunfullmäktige. Varje valår infaller vart fjärde år och denna period kallas för mandatperiod. Från 1970 till och med 1994 var mandatperioden dock tre år. Nästa val hålls den 19 september 2010.

Rösta via ombud

Inte alla har möjlighet att gå till valurnorna och rösta. Vissa är så pass rörelsehindrade och sängliggande att det inte finns någon möjlighet till det. Andra kanske är på resande fot vid valtillfället. För de personerna finns möjligheten ändå att göra sin röst hörd och rösta. De som ligger på sjukhus kan rösta där, de som är funktionshindrade kan låta bud lämna in rösten och de som är på resande fot kan poströsta. Med andra ord kan alla myndiga svenska medborgare som är eller har varit folkbokförda i landet rösta i ett riksdagsval. Lite om valsystem i andra länder hittar du här.

Det svenska valets historia

I begynnelsen
Magnus Ladulås är den förste kungen i Sverige som enligt skriftliga belägg har blivit vald vid tinget i Mora Stenar, omkring en mil sydost om Uppsala. Valet av Magnus Ladulås skedde år 1275 och var på många sätt embryot till våra dagars moderna valmaskineri. Bruket att välja kung vid Mora Stenar fortgick sedan fram till Gustav Vasas beslut av avskaffa kungavalen till förmån för sitt nya ”påfund” – kunglig arvsrätt.

i tar ett rejält skutt över den absoluta monarkins dagar i Sverige, när regenterna styrde landet med Guds nåde enbart med stöd från Rådet och de fyra ständerna adel, präster, borgare och bönder, för att istället landa i det på många sätt omdanande 1800-talet.

Ståndsriksdagens historia förbi
1866 upplöstes ståndsriksdagen och tvåkammarsystemet infördes i dess ställe. Under slutet av 1800-talet var det dock fortfarande en ytterst liten del av befolkningen som hade något verkligt inflytande, eftersom rösträtten var inkomstgraderad. Inkomst och förmögenhet avgjorde om man fick rösta överhuvudtaget och hur många röster man i så fall hade. Därför var det de mest besuttna som hade störst inflytande. I vissa ytterlighetsfall kunde till exempel ett kommunalval avgöras av en enda förmögen person. Tanken bakom systemet var att rika personer som betalade mycket skatt hade rätt att påverka användningen av skattepengarna. De flesta människor hade därför ingen rösträtt alls.

Rösträtten
Rösträttsfrågan utgjordes av den utbredda debatten kring rösträtt i Sverige i början av 1900-talet. Sossar och liberaler ville utöka rösträtten till att omfatta samtliga myndiga män, medan högern ville skynda långsamt och begränsa rösträtten på olika sätt för att undvika att den alltmer framväxande arbetarklassens numerär på något sätt skulle permanenta ett socialdemokratiskt maktinnehav.

Högerregeringen Lindman kunde 1909 driva igenom en lagändring som innebar införandet av proportionella val med rösträtt för alla svenska män, men fortfarande hade de förmögna fler röster vilket det fanns ett stort missnöje kring hos gemene man. Spänningar av modell större fanns fortfarande i landet.

1917 var ett orosår inte bara i Ryssland utan även i Sverige. Demonstrationer för rösträtt, hungerkravaller och arbetaruppror förekom överallt i landet. Den liberala-socialdemokratiska regeringen försökte få till en uppgörelse med högerpartiet, dock utan att lyckas. På höstkanten 1918 föreslog regeringen allmän och lika rösträtt för män över 21 år. Vid riksdagsbehandlingen höjdes åldersgränsen emellertid till 23 år vid kommunala val och 27 år vid landstingsval. Dessutom skulle man ha betalat kommunalskatt under minst ett av de tre år som föregick valet. Man fick inte heller vara försatt i konkurs och inte heller vara omyndigförklarad eller vara omhändertagen av fattigvården.

Andra reformer som stod på agendan var att ta bort företagens rösträtt i allmänna val samt den graderade rösträtten där personer hade olika många röster beroende på vilken förmögenhet man eventuellt hade.

Kvinnlig rösträtt
Kvinnlig rösträtt för val till första kammaren infördes redan 1866. 1919 fattades beslut om lika och allmän rösträtt för kvinnor och män samt valbarhet till andra kammaren. För män kvarstod dock kravet på genomförd värnplikt för rösträtt. 1921 hölls de första riksdagsvalen där kvinnor fick delta. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män togs bort 1923 och 1924 hölls de första valen där kvinnor och män röstade på lika villkor.

Full rösträtt 1945
Det skulle dröja ända till 1945 innan rösträtten utsträcktes till att omfatta även de som levde på fattigvård eller som befann sig i personlig konkurs. 1979 fick utlandsboende svenska medborgare rösta och 1989 fick slutligen alla svenskar över 18 år rösträtt då begreppet ”omyndigförklarad” slutligen avskaffades.