| Hem | Valblogg |



På 1960-talet stod slaget i Sverige om de kristna värderingarnas fortsatta existens i samhällsdebatten. Den moraliska lössläpptheten samt en ny och mer frigjord syn på äktenskapet skapade i princip två läger som med allt högre röster och allt yvigare gester duellerade med varann om detta på tidningssidor och i offentliga debatter.

Den tändande gnistan som fick krutdurken att explodera och som blev själva startskottet för bildandet av ett kristdemokratiskt parti i Sverige var 1963 års förslag till ny gymnasiereform där kristendomsämnet skulle skäras ned mycket kraftigt. Trots en namninsamling som gav mer än två miljoner underskrifter så drevs förslaget igenom i riksdagen, vilket skapade en minst sagt hätsk kritik.

En av de allra ivrigaste förespråkarna för bildandet av partiet var pingströrelsens obestridde ledare, pastor Lewi Pethrus. Partiet bildades som föreningen Kristen Demokratisk Samling den 20 mars 1964. Den 15 april samma år konstituerades föreningen som ett parti varvid Birger Ekstedt valdes till partiordförande. Ekstedt avled 1973 och efterträddes av en viss Alf Svensson som fram till dess hade varit ordförande för partiets ungdomsförbund KDU. Svensson innehar ett politiskt rekord i Sverige. Genom sitt partiledarskap och ordförandeskap för partiet från 1973 till 2004, sammanlagt 31 år, är han den person som innehaft ett sådant uppdrag längst av alla partiledare inom alla partier i Sverige. När Alf Svensson avgick från sin post 2004 efterträddes han av Göran Hägglund.

Genom en teknisk valsamverkan med Centerpartiet lyckades man ta sig in i Riksdagen 1985 och fick därmed för första gången, representerade av sin partiledare Alf Svensson, sitta med i politikens finrum.

1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet (KdS). 1991 kom KdS över fyraprocentsspärren och kom därmed in i riksdagen. I samband med den borgerliga valsegern samma år bildades regeringen Bildt där KdS fick tre statsråd. Riksdagsvalet 1994 blev en katastrof för partiet som var ytterst nära att åka ur riksdagen men klarade sig kvar med ett valresultat bara snäppet över fyra procent. Året därpå bytte man namn till det nuvarande, Kristdemokraterna. Från och med valet 2006 sitter partiet återigen i regeringen.

Partiets grundsyn bygger på ett kristet synsätt på livet och människan. Detta tar sig praktiska uttryck i exempelvis frågor som rör familjepolitik, vård, skola och äldreomsorg. Man profilerade sig även som det enda partiet i riksdagen som var emot ändringen av äktenskapsbegreppet och som in i det sista kämpade emot så kallade samkönade äktenskap. För kristdemokrater är familjen nämligen i det närmaste okränkbar och är enligt deras synsätt ”grunden för det goda samhället”. Även företagspolitik är en hjärtefråga för partiet.

Trots partiets uttalade kristna profil har man lyckats med konststycket att värva röster bland invandrare med såväl muslimsk som judisk bakgrund. I övrigt kan man säga att kristdemokraterna, föga överraskande, har sina starkaste fästen i det småländska bibelbältet med Jönköping som centrum samt i det relativt frikyrkotäta Västra Götaland.