| Hem | Valblogg |

Alla män och kvinnor i myndig ålder och med finskt medborgarskap har rätt att rösta i Finländska folkomröstningar, såsom presidentval och riksdagsval. När det gäller kommunalval måste väljaren vara bosatt och skriven i den aktuella kommunen, utlänningar andra än nordbor och EU-medborgare måste ha haft kommunen som hemort i monst två år.

Vilka som kan ställa upp i olika val och ej

Innehavare av militär tjänst kan inte väljas till riksdagsledamot. Inte heller justitiekansler, riksdagens justitieombudsman, ledamöter av högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen, riksåklagaren eller republikens president kan vara riksdagsledamöter.

Endast infödda finska medborgare kan väljas till president och denne kan endast väljas för två ämbetsperioder i följd.

Till kommunfullmäktige kan inte väljas personer i ledande ställning, anställda hos kommunen eller relaterade sammanslutningar. Inte heller statstjänstemän med tillsynsuppgifter vad gäller kommunen kan väljas till kommunfullmäktige.

Till europaparlamentet är innehavare av vissa uppdrag inom staten och EU icke valbara.

Så går valen till

Den röstberättigade ger sin röst åt en enskild kandidat. Röster som givits åt kandidater som tillhör samma valförbund eller parti och som inte ingått valförbund eller valmansföreningars gemensamma lista räknas ihop och mandaten inom en valkrets fördelas mellan dessa i proportion till rösterna, precis som det går till i Sverige.

Inom varje valförbund, inom varje parti som inte ingått valförbund och inom varje gemensam lista fördelas mandaten så att den kandidat som fått flest röster får det första mandaten, den som fått näst flest röster får nästa mandat och så vidare, tills alla grupperingars mandat fördelats.

Mindre partier strävar efter att ingå valförbund, varvid valförbundet tekniskt fungerar som ett större parti, en allians. Om ett parti lyckas koncentrera sina röster till en eller ett litet antal kandidater kan dessa nå upp bland de första inom valförbundet och bli invalda också om partiets understöd i sig inte skulle räcka till ett mandat. Vid förhandlingar om valförbund, i synnerhet ifråga om så kallade tekniska valförbund, valförbund mellan ideologiskt icke-närstående partier, gör man noggranna överenskommelser om antal kandidater för att på så sätt kontrollera denna effekt.

Val i Finland av riksdag, president, kommunfullmäktige och ledamöter till europaparlamentet ordnas på likartade sätt (val till Ålands lagting och kommunalval på Åland regleras av åländsk lagstiftning, men liknar valen i resten av landet).

Valen är direkta, proportionella och hemliga. Platsfördelningen avgörs enligt d’Hondts metod inom varje valkrets. Metoden missgynnar mindre partier, i synnerhet i små valkretsar. Därmed har andra metoder för fördelning av restmandat har diskuterats.

De styrande organen i landskapsförbund, samkommuner (kommunförbund) och länsstyrelser väljs på andra grunder, inte genom allmänna val.

Valen hålls med 4 års mellanrum (såsom de svenska folkomröstningarna till riksdag, kommun och landsting), presidentval med 6 års mellanrum och val till EU-parlamentet med 5 års mellanrum.