| Hem | Valblogg |

Schweiz är intressant att titta närmare på när det gäller politik och folkomröstningar. Kanske mest med tanke på att landet rent historiskt sett haft flest antal folkomröstningar i världen, samtidigt som det är ett av de länder som varit senast med att ge kvinnor rösträtt (bland demokratiska länder). Schweiziska kvinnor fick inte rösträtt förrän år 1971. Kvinnorna i Appenzell Innerrhoden fick kantonal rösträtt först 1990. Kvinnor i andra kantoner fick kantonal rösträtt tidigare.

Idag får alla schweiziska medborgare, man såväl som kvinnor, som har fyllt 18 år rösta i de federala valen.

Alla vuxna medborgare i Schweiz, av båda könen, har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.

Kantonerna Glarus och Innerrhoden i Appenzell har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls utomhus, på ett torg i huvudstaden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning (direktdemokrati).

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett väl utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar.

Federationen är en republik med en förbundspresident, statschefskapet utövas dock av Förbundsrådet, regeringen, som kollektiv och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen. Förbundsförsamlingen är i sin tur uppdelad i Ständerrådet. Den federala verkställande makten utövas av Förbundsrådet, som består av sju ledamöter (som också är departementschefer) vilka utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Dagens schweiziska konstitution instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

En så kallad Landsgemeinde är en gammal form av direktdemokrati. Den tillämpas fortfarande i två kantoner.

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet mycket hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern.

De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.

En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Av allt att döma kan man säga att Schweiz är ett av de mest demokratiska länderna i världen, med tanke på att alla politiska beslut tas genom folkomröstningar, samt att utfallet av folkomröstningarna accepteras av befolkningen. Ordet demokrati betyder ju, som bekant, folkstyre.