Dagens opinionsundersökning från SIFO ger inte mycket hopp till vare sig det röda laget eller till SD.
Opinionsundersökningen visar att Alliansen får egen majoritet om det vore val idag och då att SD inte kommer in i riksdagen. Nu är det knappt två veckor kvar till valet så en del kan naturligtvis hända fram till dess. Men trenden ser ut att bestå i den senaste tidens undersökningar, en trend om visar på ett övertag för Alliansen.  AB – EX – SVD

Kommentera på valblogg

Lite hårddraget kan man säga att dagens utspel av Fredrik Reinfeldt och Beatrice Ask innebär brottsbekämpning genom längre fängelsestraff.
Nu innehåller förvisso deras åtgärdspaket mot brottsligheten fler punkter men längre fängelsestraff är den mest framträdande.

Brottsligheten ökar ständigt

Att vi har en konstant ökad brottslighet i landet har BRÅ klart konstaterat när det gäller totala antalet brott. Att det finns avvikelser inom vissa brottstyper förändrar inte helheten.
Så avseende ökningen av antalet brott råder det i princip konsensus om bland samtliga partier.
Det som däremot avviker är hur brott skall bekämpas.
I moderaternas 10 punkter för effektivare brottsbekämpning ingår bland annat att mängdrabatten vid fler brott skall, om inte försvinna så i alla fall minskas.
En konsekvens av detta är att fler dömda kommer att sitta inne längre tid än nu.

Fängelsestraff skiljelinje mellan blocken

En stor skiljelinje mellan blocken är synen på fängelsestraff som metod vid brottsbekämpning. Otvivelaktigt så begår en person som sitter i fängelse och är brottsbenägen färre brott under sin fängelsevistelse än utanför.
Diskussion gäller då om längre fängelsestraff ger en avskräckande effekt för andra. Motståndarna, i huvudsak de rödgröna, menar att det inte finns någon forskning som visar att hårdare straff ger mindre brottslighet totalt.
Mot detta kan man säga att det finns heller ingen forskning som visar att kortare straff ger mindre brott.
Så där kan man säga att ingen av sidorna kan stödja sig mot forskning. Det som däremot gäller är att den som sitter inne begår färre brott.

Individens ansvar kontra samhällets

Synen på brott och straff kan enklast förklaras mellan synsättet på individens ansvar eller icke ansvar för brottsliga gärningar.
Där företrädare för Alliansen hävdar att individen har ansvar så menar de rödgröna att individens gärningar är en följd av samhället han/hon lever i.
Drar man ut detta synsätt så är de rödgröna i princip motståndare till straff då den enskilda individen begår brott som en konsekvens och sociala och ekonomiska omständigheter som ligger utanför individens kontroll. Och då med andra ord inte kan anses som ansvarig för sina gärningar. Och utan ansvar skall man heller inte straffas enligt det rödgröna synsättet.

För Alliansen däremot så har individen ansvar för sina gärningar och kan följaktligen straffas.

Kommentarer? Här på valblogg

I opinionsundersökningen per den 31/8 så visar sig Sverigedemokraterna vara större än Kristdemokraterna vilket har hänt tidigare i olika opinionsundersökningar bland annat i United Minds.
Det man kan fundera en del på är att resultatet presenteras just med jämförelsen mellan dessa två partier.
Men bortsett från den reflektionen så ligger Alliansen med ett övertag även i denna undersökning från Novus. Källa: SVD

REorganisation i skolan – kanonmat!

Jag beundrade Jan Björklund för hans ambition att återinföra ett gammalt skolsystem, som visade sig vara fruktbärande för elever med såväl praktisk som teoretisk begåvning. En skolform, som gav betyg till eleven från allra första början. Ett verktyg, som kunde användas till att ge extra resurser när så erfordrades. Ett verktyg, som kunde vara en värdefull plattform för samtal med såväl elever som föräldrar.

Tyvärr har jag nödgats revidera min syn på nämnde Björklund. Jag erfor häromdagen att han är en ivrig förespråkare för Sveriges fortsatta engagemang i Afghanistan. Dessutom är han tydligen villig att skicka ut fler svenska pojkar och flickor till kanonmat.

Jag får inte ihop detta. Visar humanism i det ena fallet – och krigshets i det andra.

Jag har oerhört svårt att tro att vår närvaro i Afghanistan handlar om empati för befolkningen, att barn ska få skolundervisning eller att kvinnor ska behöva ha huvudbonad. Eller att man vill demokratisera det afghanska samhället.Talibanerna finns där och har bott där sedan urminnes tider. Olika kulturer finns här i världen. Här i Sverige har vi ett antal, bland annat romer, danskar och finländare.

Den sannolika orsaken till det pågående kriget i Afghanistan är väl ganska tydlig. USA suktar efter landets unika naturtillgångar och Europas stjärtslickare står med mössan i handen bugandes och bockandes för det stora landet i väster. Och icke förty passar det som hand i handske.
För när arbetslös är stor startar ett krig – och pågår. Några färre, som kräver sin rätt till arbete eller samhällelig försörjning.

Minns Vietnam – minns andra världskriget!

/Inga Lill

Jan Björklunds, Fp, förslag om att införa någon form av elitklasser på grundskolenivå väckte en hel del debatt. Ett förslag som föga överraskande kritiserades av partier i det rödgröna samarbetet.

Elitism, negativt eller inte?

Ordet elit brukar i en del sammanhang ge en negativ klang för folk. Samtidigt är det också ett ord som används flitigt och är eftersträvansvärt ibland.
Att idrottsmän och kvinnor bör tillhöra eliten är rätt så självklart. Ordet elitidrottsman har en synnerligen positiv innebörd för de flesta. Om man nu håller på den personen förstås. Tävlar en elitidrottsman från ett annat land mot en svensk dito och vinner brukar kanske ordet inte vara så positivt.
På samma sätt framhåller vi eliten i positiva termer när det gäller skådespelare, modeller, sångare eller vad det nu kan vara.
Men när det gäller skolan och då framför allt kunskap, då helt plötsligt slås det bakut från vissa grupper.

Elitklasser ett rött skynke för vissa

Motståndet mot elitklasser återfinns mest på den vänstra planhalvan av den politiska skolan. Argument som segregering, utslagning och att svagpresterande elever skulle hamna ännu mer efter används i kritiken emot elitklasser.
Eller man kan säga att när det gäller prestationer inom andra områden än kunskap så anses ordet elit ha en positiv klang men så fort det gäller kunskapsinhämtning så är det negativt.
Konsekvensen i detta synsätt kan vara lite svår att förstå.

Fördelar med elitklasser

Några uppenbara fördelar finns med elitklasser. En av dessa är att de elever som har det lätt för sig att lära får möjlighet till att utveckla sig ännu mer om de omges av de med samma förmåga att kunna tillgodogör asig kunskap.
Men andra ord undervisningen kan hållas i en högre takt än i blandade klassar där läraren behöver ta hänsyn till dem som inte hänger med ordentligt.
Det här ger också möjlighet att anpassa undervisningen bättre för de elever som inte har samma förmåga att tillgodogöra sig undervisningen om de får särskild uppmärksamhet.

Elitklasser fördel ur ett pedagogiskt perspektiv
Ur ett pedagogiskt perspektiv är också en uppdelning efter kunskapsnivå att föredra. Tittar man på interaktionen i ett klassrum så visar forskning att en lärare har lättare att kommunicera med elever som svarar emot lärarens förväntningar på kunskapsinhämtning.
Det vill säga de elever som gör de förväntande framstegen i undervisningen är också de som får mest uppmärksamhet av läraren.
Med andra ord, elever som inte hänger med får inte tillräcklig stimulans om det i klassen finns fler som svarar mot lärarens förväntningar.

Dessutom finns en synpunkt till på det här. Och det är den psykologiska påverkan som högpresterande elever kan göra mot dem som inte hänger med.
Att ständigt sitta i ett klassrum och känna att det här kan inte jag men alla andra kan. Blir snabbt en negativ spiral ur kunskapsinhämtning.

Kritiken mot elitklasser är grundad på ideologiska skäl, inte baserad på reella fakta.

Kommentera? Gör det här på bildad elit